Om ni har läst i finska tidningar speciellt från Åboland kan ni knappast ha missat att fnSteel har gått i konkurs i Dalsbruk och Hangö. Det här inverkade förstås på mitt sommarjobb och jag har för första gången i mitt liv fått sparken men det är inte så farligt får ändå tillräckligt med lön om det inte skulle vara det lilla problemet med konkurs att alla får sparken. Hur det här nu sen då kan bli ett problem för mig, jo pappa jobbar i fabriken som många andra på orten också gör, det ända som är tur för vår del är att mamma har ett annat jobb. Jag kan säga att försöka överleva på bara en lön(i alla fall när familjen består av fyra personer av vilka två studerar och att vi dessutom har två hundar och tre katter) kan bli ganska svårt. Jag vet att jag inte har någonting att gnälla över flera familjer har båda föräldrarna på jobb i fabriken och de ensamstående som har barn kan nog få de ännu svårare att klara sig. Att försöka se positivt på situationen och hoppas på att någon köper fabriken och fortsätter produktionen är svårt för mig men det är klart man hoppas.
Det känns också så konstigt att någonting som "alltid" har funnits, inom en snar framtid inte kommer att finnas mera, på något sätt är fabriken en trygghet för oss i Dalsbruk den är så mycket mer än bara en arbetsplats som snart inte kommer att finnas längre. Nästan alla visste att det gick dåligt för fabriken men den har ju klarat sig genom tuffa tider förr så varför skulle det vara annorlunda nu var det många som tänkte men den här gången blev det inget lyckligt slut eller vi får väl se kanske det kan bli ett lyckligt slut ändå.
Jag har åtminstone mindre än två veckor kvar att arbeta, pappa också men vi får väl hoppas att han får fortsätta så länge som möjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar